Kriminolog

Kriminologer analyserar brottslighet och orsaker till brott för att bidra till förebyggande arbete och mer träffsäkra insatser. De arbetar med att förstå mönster, riskfaktorer och samhällsstrukturer bakom brott och utvecklar kunskap som används inom till exempel rättsväsende, socialt arbete och offentlig förvaltning.

Vad gör en kriminolog?

Kriminologer arbetar med att förstå varför brott begås, hur brottslighet utvecklas över tid och vilka insatser som faktiskt fungerar. Det handlar om att analysera mönster, identifiera riskfaktorer och ta fram underlag som används i beslut, styrning och verksamhetsutveckling.

Arbetet är brett och befattningarna varierar. Kriminologer arbetar till exempel som brottsanalytiker, utredare, handläggare, forskare, samordnare eller verksamhetsutvecklare. Vanliga arbetsgivare är Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet (Brå), Kriminalvården, socialtjänsten, kommuner, regioner och lärosäten. Kriminologisk kompetens efterfrågas också inom privat sektor, till exempel inom säkerhet, försäkring och konsultverksamhet.

Vad arbetet konkret innebär beror på inriktning, arbetsgivare och hur man bygger sin kompetens över tid. Digitalisering och AI förändrar arbetssätten inom analys och brottsförebyggande arbete, men ökar samtidigt behovet av kriminologer som kan tolka resultat, förstå sammanhang och göra avvägningar i komplexa verksamheter.

Vem passar som kriminolog?

Utbildningen passar dig som är analytisk, samhällsintresserad och vill förstå varför brott uppstår och hur samhället kan förebygga dem. Många som väljer kriminologi har ett intresse för rättvisa, sociala strukturer eller offentlig förvaltning. Yrkesrollen formas i stor utsträckning av vilka inriktningar och erfarenheter man väljer under och efter utbildningen.

Är det lätt att få jobb som kriminolog?

Hur lätt det är att få jobb beror på var i karriären du befinner dig, vilken inriktning du har och vilka roller du söker. Kriminologisk kompetens används i många olika befattningar och yrkestitlarna varierar – brottsanalytiker, utredare, handläggare och samordnare är vanliga exempel.

För nyexaminerade är de första rollerna ofta breda. Med erfarenhet fördjupas ansvar och inriktning. På längre sikt påverkas möjligheterna av hur man navigerar arbetsmarknaden – genom att successivt bygga verksamhetsförståelse, välja inriktning och komplettera sin kompetens inom till exempel analys, juridik, digitalisering eller förvaltning.

Läs mer om framtidsutsikter för olika högskoleyrken

Vad tjänar en kriminolog?

Lönen varierar beroende på roll, sektor, ansvar och erfarenhet. Kriminologer arbetar i många olika befattningar, vilket gör att lönespannet kan vara brett. Siffrorna baseras på lönestatistik från Akademikerförbundet SSR och Akavia och avser samhällsvetare med liknande utbildningsbakgrund. Underlaget för kriminologer specifikt är begränsat.

Hur utbildar man sig till kriminolog?

Kriminolog blir man genom universitets- eller högskolestudier i kriminologi. De flesta lärosäten erbjuder ett kriminologiprogram på kandidatnivå, men det är också möjligt att läsa fristående kurser och bygga en egen examen. Ämnet ingår även som inriktning inom bredare samhällsvetenskapliga program.

Kriminologi kombinerar perspektiv från sociologi, psykologi, juridik och statsvetenskap. Under utbildningen läser man bland annat om brottsteorier, rättssystem, brottsförebyggande metoder, forskningsmetodik och statistik.

För långsiktig anställningsbarhet kan det vara värdefullt att komplettera utbildningen med kompetenser som ofta efterfrågas i kriminologrelaterade roller, till exempel kvantitativ analys och statistik, offentlig förvaltning, juridik, digitalisering och AI, risk- och krishantering samt verksamhetsutveckling.

Hur lång tid tar det att plugga till kriminolog?

En kandidatexamen omfattar tre års studier. Därefter finns möjlighet att läsa vidare på avancerad nivå genom en magister- eller masterutbildning. För den som vill fördjupa sig ytterligare finns även forskarutbildning inom kriminologi.

Var kan man plugga till kriminolog?

Kriminologi ges vid flera universitet i Sverige, bland annat Stockholms universitet, Malmö universitet och Mittuniversitetet. En samlad och aktuell översikt över utbildningar och lärosäten finns på studera.nu, där du kan jämföra program och fristående kurser.

Vilken behörighet krävs för att plugga till kriminolog?

Grundläggande behörighet krävs för högskolestudier. Vissa program kan ha särskilda behörighetskrav. Kontrollera alltid behörighetskraven i utbildningsbeskrivningen på studera.nu och jämför gärna flera lärosäten.

Kan man plugga till kriminolog utomlands?

Det finns möjligheter att studera kriminologi utomlands, till exempel genom utbytesstudier under grundutbildningen eller genom en masterutbildning utomlands efter kandidatexamen. Kriminologi som ämne finns vid många europeiska och nordamerikanska lärosäten. Kontakta ditt lärosäte för information om avtal och möjligheter. Tänk på att delar av kriminologiutbildningen är nära kopplad till svenska rättssystem och förvaltningsstrukturer – det kan vara klokt att väga in hur utlandsutbildningens innehåll är relevant för den kontext du vill arbeta i.

Sacos experter på detta yrke

Akademikerförbundet SSR

Akademikerförbundet SSR är det ledande fackförbundet för samhällsvetare. Du hittar oss i offentlig såväl som privat sektor. Medlemmar är beteendevetare, ekonomer, folkhälsovetare, personalvetare, socionomer, statsvetare, vägledare och andra samhällsvetare, men också chefer och egenföretagare. Det som förenar våra medlemmar är att vi alla är akademiker som strävar efter ett samhälle och ett arbetsliv som tillvaratar, utvecklar och värderar akademisk kompetens.

Akademikerförbundet SSR
www.akademssr.se
SRAT

Fackförbundet för dig som har högre utbildning och arbetar i någon samhällsbärande bransch. Vi organiserar en bredd av yrkesgrupper i både privat och offentlig sektor. SRAT organiserar bland annat sex legitimationsyrken: audionomer, barnmorskor, kiropraktorer, logopeder, optiker och tandhygienister. Förutom dessa finns även bland annat diplomater, flygtekniker, hälsovetare och lotsar bland SRATs 21 100 medlemmar.

SRAT
https://www.srat.se
Akavia – en utvecklande idégemenskap

Akavia är fackförbundet för de som vill mer. Förbundets medlemmar drivs av viljan att utvecklas, de motiveras av att ingå i ett sammanhang med andra som vill detsamma och de har valt förbund därefter.

Akavia – en utvecklande idégemenskap
www.akavia.se

Publicerad: 2019-08-29

Senast uppdaterad: 2019-08-29